söndag 28 september 2008

Kärleksfest vid Dalälvens strand

Stjärnorna lyser upp den mörka hösthimlen och klockan har hunnit blivit över två när jag och min vän vandrar hem till hotellet efter att ha bevittnat och fått närvara vid ett fantastiskt bröllop. Tänk att vi fått dela denna fantastiska dag med detta vackra brudpar. Deras skönhet är slående och den sträcker sig hela vägen in under ytan för deras skönhet är så mycket mer än så. Dels utgörs den av den värme som de sprider omkring sig men även den stora kärlek de hyser till varandra. Trots sju år tillsammans så lyser det fortfarande om dem och de känns som om de fortfarande är nykära.

Ett bröllop i höstskrud men utan kylan som kan finnas i höstens förgänglighet. En dag fylld med värme, kärlek och glädje då vi samlas till fest. Fantastiskt och obeskrivligt. Magiskt och oförglömligt. Folkärnayrka vars fönster som låter ljuset falla in från alla håll och Annies sång som går rakt in i hjärtat. Min vän som är så vacker att jag saknar ord. Känslorna dem emellan och alla vi som samlats.

Festen som tar rum i en underbar lokal, ett gammalt järnverk i Avesta som måste ses, det går inte att beskriva med ord. Förstummade vandrar vi runt med våra champagneglas och lyssnar på fioltoner som går rakt in i hjärtat och påminner mig om min kärlek till Dalarna. God mat, vackra tal och många skratt. Dansgolvet som fylls av gäster, snälla ord i gästbok och brudparet som lyser upp hela rummet. Omgivningen strålar i kapp.

I väntan på tåget hem sätter jag mig i solen och lutar mig mot en gigantisk trädstam medan höstlöven virvlar och färgar luften. Dalälven skymtar mellan träden. Livet känns förunderligt och kärleken mäktig. En stor tacksamhet sprider sig över att jag har fått närvara under detta fantastiska dygn. Jag lämnar Avesta med tåget mot Stockholm och lämnar trädet bakom mig men minnet tar jag med mig. Ett minne som väcker en känsla av magi och kärlek.


12 kommentarer:

  1. Vacker beskrivning. Kärlek är vackert....
    Kram

    SvaraRadera
  2. Vackert, vackert.
    Jag tror minsann att du är en livsnjutare! Fortsätt njuta så krymper han på axeln ännu mer! Jag lovar!

    SvaraRadera
  3. Låter helt underbart!!
    Kram Anki

    SvaraRadera
  4. Hoppas jag också får uppleva något liknande, lät så härligt! :)
    varm kram och tänkte på dig när jag for hemåt idag...

    SvaraRadera
  5. Hej!
    Ju mer jag läser av dina texter ju mer inser jag- du borde skriva en bok!! Du är så otroligt duktig på att skriva och få ner känslor till ord, så du borde låta fler kunna ta del av dina texter! Fundera på den...
    Många kramar!

    SvaraRadera
  6. Men hej Vida. låter som om det varit en härlig helg i kärlekens ädla tecken.
    Vet du en sak...när jag läser dina rader du formulerat här så blir jag varm i hela kroppen. Jag kommer att tänka på Linda Olssons sätt att skriva...vilket är ett underbart sätt att skriva. Orden är så väl valda att dom blir nästintill diamanter på ett glittrande halsband och man vill bara läsa mer och mer. Såg att någon tyckte du skulle skriva en bok...och jag håller med

    Ha en fantastiskt bra dag Vida..
    kramar
    Emma

    SvaraRadera
  7. Livsnjutare och romantiker är jag.. författare är jag inte än så länge men tack Madde och Livskrafter för att ni tror att jag har den förmågan eftersom jag själv beundrar författare som kan skriva bra böcker. En dag kanske det blir en bok.. frågan är bara om vad.

    Tack till er alla för snälla kommentarer!

    Vida

    SvaraRadera
  8. Vackert och kärleksfullt beskrivet! Kramar...

    SvaraRadera
  9. Bröllop är den vackraste festen, tycker jag. Du beskriver det så fint. Och Folkärna kyrka känner jag till, vår kör har varit där och konserterat. Ska faktiskt dit igen om ett par veckor. Då ska jag tänka på att Vida satt där i slutet av september!

    SvaraRadera
  10. Gisan: Tack!

    Skeppsfrun Eremitha: Så du känner till den lilla kyrkan. Helt otroligt och väldigt roligt att du snart är där. Vilket sammanträffande.

    SvaraRadera
  11. Åh, Avesta. Där har jag en massa minnen och förflutet sparat. Farmor och morfar och sådant där, du vet. Avesta är en magisk stad för mig, just därför. Där bodde dem, när de levde. En barndomsstad, kan man säga.

    SvaraRadera
  12. Cecilia: Välkommen hit! Härligt att jag kunde väcka din känsla för Avesta till liv. Det ligger verkligen vackert...

    /Vida

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen