fredag 7 februari 2014

Det faller tunga droppar..

... när fredagseftermiddagen brer ut sig över Sverige.

Fylld av hopp, inspiration och tankar som behöver falla på plats efter en föreläsning om reparativ rättvisa, kommunikation och nya vyer. Om inkluderings magi och större demokrati där alla blir lyssnade på. Det kommer att hållas en utbildning i två dagar och det är många som arbetar inom skolan som är där och lyssnar, jag hoppas att de går den för om vi lär våra barn att hitta lösningar på konflikter och kränkningar så tar ju de med sig det hela livet. Att bli lyssnad på och att få lyssna och kommunicera om det som sker gör en stor skillnad såväl i nutid som i framtid om man bär med sig erfarenheten och kunskapen. Jag är en nyfiken person, jag vill lära mig mer och finna svar och återupptäcka sanningar som jag tror på inom mig själv.

Jag behöver promenera mig igenom mina reflektioner och vandra på regnvåta gator med ett spontainköpt paraply. Gamla stan är skimrande vackert en sån kväll som gjord för att efter promenad vistas inomhus med en kopp varm the, en god vän eller en katt vid min sida. Ord och kunskap kan sprida sig som ringar på vattnet om man delar dem. Bevis på det finner jag när jag blir överraskad över att föreläsaren (tillika vår handledare) avslutar eftermiddagen med ett citat som jag nämnt och som hon sedan tagit med sig till en utbildning i Bulgarien för att dela vidare. Citatet är från ett sommarprogram och ni läste dem nyss om ni följer bloggen: Vi är alla är gjorda av stjärnstoft och är stjärnornas barnbarn.

Ibland uppfattas jag nog som naiv när jag tror att vi alla har ett val vilka ringar vi vill sprida på livets vatten. Jag tror att första steget mot fred, ett kärleksfullare samhälle eller en bättre värld startar med oss själva och de små vardagliga handlingar vi kan välja. Kanske genom att vara en bra förälder och fostra ett barn som blir behandlat och lär sig behandla andra med respekt. Eller som en lärare som ser eleven som ingen annan ser eller som bryter in när mobbingen kliver in i ett klassrum.  Kanske plockar du skräp och därmed bidrar till renare gator och genom handling förbättrar för miljön och vackrare vyer.

Det är kanske du som får någon att skratta eller som är det lyssnande örat som någon behövde. Kanske stickar du varma vantar till någon som behöver eller till en nyfödd som annars får komma hem inlindad i en tidning. Du kanske spelar in en podcast om saker som är viktigt på riktigt eller något annat som många inspireras av. Kanske stickar du de vackraste strumpor som jag blir glad av varje gång jag bär. Jag tror att många av er skriver blogginlägg som får någon annan att få en insikt, tröst, inspiration eller bara en läsestund. Man vet aldrig när man berör en annan människa eller när någon förmedlar något till mig som jag behöver just då utan att veta det. I tacksamhet växer vardagslycka, jag vattnar den med allt det goda jag möter och alla de som i mitt hjärta bor.


En kreativ bagare gjorde en sommardag med bästa
morföräldrarna ännu vackrare. 









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen